BokyBoky
Det ärliga målet

Sagobot

Det ärliga målet

En ljus lördag ställde sig Daisy Dragons på den gröna gräsplanen. Kalkstrecken var färska och vita. Orange koner stod som små berg. Gymnastikskor gnisslade. En vänlig hund som hette Nuddel viftade på svansen vid staketet.

Lina drog åt sina ljusgröna skosnören. Hon var liten och snabb. Max drog på sina prickiga målvaktshandskar. Priyas flätor studsade när hon hoppade. Omar bar det orange kaptensbandet och log mot alla. Tränare Rosa blåste i visselpipan och rättade till kepsen.

"Vi passar, vi delar, vi bryr oss," sa tränare Rosa.

"Vi spelar rättvist!" skrek laget tillbaka och knackade skorna mot varandra.

De skakade hand med Blå Bina, ett lag i randiga blå tröjor. "Lycka till," sa en lång spelare som hette Jade.

"Ha kul," svarade Lina, och magen fladdrade av pirriga nervkittlingar.

Matchen började med en spark och ett jubel. Fötter dunkade bollen. Gräset doftade sött. Priya svischade längs sidan som en snabb drake. Hon passade till Lina. Lina dribblade, tapp-tapp, tapp-tapp, förbi två livliga Bin.

"Kör, Lina!" ropade Omar.

Lina sprang mot målet. Bollen studsade högt. Lina sträckte benet, men bollen studsade upp och borstade fingrarna – bara en liten beröring. Den föll till hennes fot och hon sparkade. Omar tryckte in bollen i nätet.

"Mål!" skrek alla. Daisy Dragons dansade. Max hjulade. Nuddel skällde. Tränare Rosa blåste i visselpipan och pekade på mittcirkeln.

Men Lina stirrade på sina händer. Hon kände en stickande känsla i bröstet. Hennes fingrar mindes den mjuka, lilla tryckningen.

Hon tittade på den jublande publiken. Hon tittade på Omar, som redan high-fivade henne. Hjärtat slog bunk-bunk. Lina tog ett andetag.

Hon gick till tränare Rosa och drog i ärmen. "Tränare," sa Lina med en liten men stadig röst, "bollen rörde min hand innan målet. Det var en olycka."

Tränare Rosa knäböjde så att hennes ögon var i nivå med Linas. "Tack för att du berättar," sa hon mjukt. "I fotboll betyder det att målet inte gäller. Frispark för Blå Bina."

Planen blev tyst ett kort ögonblick. Linas kinder kändes varma. Sedan la Max sin prickiga målvaktshandske på hennes axel. "Bra beslut, Lina," sa han.

Priya flinade. "Vi gör ett till. Låt oss spela!"

Omar gav Lina en tumme upp. "Jag är stolt över dig."

Jade från Blå Bina trippade fram och höll ut en knytnäve. "Det var modigt. Knogknuff?"

Lina knogknuffade och kände den stickande känslan flyta bort som ett litet moln. Bröstet kändes lätt, som om någon öppnade ett fönster och släppte in solsken.

Spelet rullade vidare. Bina svischade och surrade. Jade tog ett starkt skott, men Max fångade det med en mjuk duns. "Snygg räddning!" skrek tränare Rosa.

Priya rusade längs sidan igen. Hon passade till Lina, som passade till Omar. Bollen svepte precis utanför.

Senare gled bollen nära linjen. Det var svårt att se vem som rörde den sist. Domarens visselpipa höll sig tyst. Jade lyfte handen. "Blå Bina rörde den sist," ropade hon. "Deras inkast."

Tränare Rosa nickade. "Inkast för Dragons."

Lina tittade på Jade och log. Jade log tillbaka. Matchen kändes vänlig och sportslig, som en god handskakning.

Med bara några minuter kvar kastade Priya bollen till Lina. Lina fångade den med foten. Hon tittade upp. Omar var öppen. Hon passade. Omar sparkade och bollen gled in i hörnet av målet – inga händer, inga dunsar, bara rent spel.

"Mål!" jublade alla, båda lagen nickade instämmande. Blå Bina svarade med ett snabbt mål själva, och matchen slutade 1–1.

Båda lagen slog sig ner på det svala gräset, andades tungt, flinade brett. Tränare Rosa delade ut apelsinskivor som droppade söt juice på fingrarna.

"Det var kul," sa Priya.

"Det var ärligt," la Max till och kastade ett apelsinskal i tunnan.

Tränare Rosa tittade på Lina. "Hur känns det?"

Lina vickade på tårna i sina skor. "Jag känner som om jag tog en sten ur skon," sa hon. "Bättre."

Jade vinkade när Blå Bina packade ihop. "Ses nästa match!"

"Ses!" ropade Daisy Dragons. Lina vinkade tillbaka, handen lätt som ett löv. Planen glimmade i solen och kalkstrecken såg extra ljusa ut. De hade spelat hårt. De hade spelat rättvist. Och det kändes som en vinst.

Boky

Slut

Liknande sagor

Mer av Sagobot

Visa alla

Läs mer