Tusi, den lilla igelkotten, vaknade muntert på den soliga ängen. Han älskade att samla på saker: snäckskal, små fjädrar, glänsande stenar. Idag gav han sig iväg, kröp fram och sniffade, nynnande medan han gick: "Slafs-klafsa, halka-palka, jag är igelkotten på topp!"

Vid kanten av ängen hittade han en picknickkorg. Någon hade glömt att packa ner en burk aprikossylt. Tusi petade på burken, som välte med ett "plask!" Den söta doften av sylt fyllde luften, och Tusi, hoppsan, råkade rulla rakt in i den. "Åh nej!" ropade han. "Jag är klibbig!"

När han reste sig upp fastnade ett gult löv på hans rygg. Sedan ett grässtrå. Sedan – kling! – en liten sked. Skeden sa "Slafs!" och ville inte ramla av. Tusi sidostegade, dansade, snurrade runt, men ju mer han rörde sig, desto fler saker fastnade på honom: en prickig strumpa, ett pappersplan och till och med en gummibjörn! "Kära nån, jag har blivit en klibbig igelkott!"

Med ett "Hoppeti-hopp!" dök en kanin som hette Skutte upp. Han hade en morotsfjäder i handen. "Var inte rädd, jag fläktar av det från dig!" sa han.

Skutte fläktade, vinden prasslade, lövet började vingla. "Nästan!" jublade Tusi. Men morotsfjädern fastnade också på hans taggar. "Jag har blivit ännu mer morotig!" skrattade han, och Skutte brast ut i skratt också: "Hehe, du ser god ut, men jag vill helst inte smaka på dig!"

Från sjöns håll kom Ankan Gladis kvackande. "Kvack! Vatten löser allt!" förklarade hon vist. "Kom igen, glid ner i pölen!"

Tusi tog sats, och med ett "svisch!", gled han ner i det grunda vattnet. Vattnet skvalpade, skummet krusade sig, och Tusi plaskade så mycket han kunde. Lövet gled av, men skeden klamrade sig fast ännu mer skramlande. Dessutom fastnade lera på honom också. "Nu är jag en klibbig-lerig igelkott," suckade han, men log medan ankan trummade med fötterna i vattnet: "Plask! Plask! Plask!"

Mullvaden Bubu poppade upp ur marken precis då. Han hade ett litet lerstreck på nosen och höll en röd ballong i sin tass. "Om jag blåser upp den och blåser på dig, kommer grejerna att ramla av!" lovade han. Bubu blåste ett stort andetag: "Vooosch!" Med ett "duns" fastnade ballongen på Tusis taggar. I nästa ögonblick, med ett "PANG!", sprack den, och bitar av rött gummi klamrade sig fast överallt. Alla tystnade i en sekund, sedan bröt ett sådant skratt ut att löven på träden prasslade instämmande: "He-he-he!"

"Jag tror vi behöver en ny plan," hickade Skutte av skratt.

"Låt oss sjunga Ramla-Av-Sången!" föreslog Gladis. "Allt ramlar av som inte är Tusi!"

Alla tre stämde upp: "Klibbigt, kletigt, åh-åh, puff! Hoppa av, sked, glid ochuff!" Tusi skakade sig försiktigt. Den prickiga strumpan sa "plim" och damp ner. Pappersplanet sa "fitt" och svischade iväg. Skeden skramlade lite till, men stannade envist kvar.

"Jag har det!" ropade Bubu. "Lödder!" Han hittade snabbt en balja, och Gladis hämtade doftande tvål. Skutte pumpade vattnet med foten, Bubu rörde om: "Svisch-svisch-svisch!" Snart var baljan full av massor och åter massor av vita bubblor.

"Är du redo, Tusi?" frågade Gladis.

"Igelkotten är redo!" svarade Tusi, och med ett "plask!", damp han ner i baljan. Bubblorna klättrade genast upp på hans taggar: skum-mustasch, skum-hatt, skum-paj på ryggen. Tusi fnissade: "Titta! Jag är Doktor Morrhår!" Skutte skrattade: "Och jag är Professor Skum!" Bubu hostade allvarligt, men log: "Snälla, patienten är kittlig." Gladis bara kvackade av skratt: "Kvack-kvack-kvack!"

Tvålvattnet nådde äntligen de envisa fläckarna också. "Shhh..." sa det klibbiga, och gav upp. Skeden sa "pling" och föll ner i gräset. Gummibjörnen gled ner, ballongbitarna rymde, till och med leran smög iväg. Några av bubblorna flög upp i luften, och med ett "popp-popp", sprack de en efter en som små skrattande prickar.

Tusi klättrade ur baljan. Han var ren och luktade citron. Hans taggar stod i prydliga rader som en stolt kam. "Wow, jag är inte klibbig längre... bara vid mina vänner!" fnissade han, och kramade Skutte, Gladis och Bubu. Sedan hittade han ett rött prickigt klistermärke i gräset. "Jag behåller den här som minne!" sa han. "Det här är inte klibbig smuts, det är dekoration!"

"Vad ska vi leka nu?" frågade Skutte.

"Bubbelmästerskap!" ropade Gladis och hämtade en ny sats tvål. Några minuter senare var hela ängen full av bubblor. Stora, små, kaninöronformade, igelkottstaggformade. Alla sprang, blåste, skrattade, och ibland, med ett "popp!", sprack de en.

Solen smekte varmt ängen. Tusi stampade glatt: "Slafs-klafsa, halka-palka, nu är allt kul, bara svalka!" Och när en liten bubbla vilade på hans nos, blinkade han bara och, "Popp!", skrattade hela sällskapet igen.